Avslutat och påbörjat

Har den här veckan avslutat ett gammalt evighetsprojekt - stickade färdigt den sista Sirja-pulsvärmaren häromdagen. Blev tvungen att göra om avmaskningen för det var för mörkt och jag gjorde det för slarvigt första gången (man stickar fast den invikta kanten samtidigt så det kan gå galet. Tydligen.) Gjorde en snabbkoll och insåg att det här projektet ursprungligen var mitt julklappsprojekt 2010. Nu har jag i alla fall bara restgarn kvar så nu får det vara klart!

Så påbörjade jag äntligen ett nytt projekt som jag planerat ungefär lika länge som jag stickat pulsvärmarna dvs sen hösten 2010... Jag deltog i SSNY den hösten, tyvärr har jag inte haft möjlighet att delta fler gånger, men ska nog gå med igen bara tiden går med på att böja sig för min vilja! Min hemliga stickvän visade sig vara Katjuska, och jag tror det var i det första paketet, från tiden före blogg, som hon bland annat skickade mig ett par nystan härligt blå Drops Delight.

Jag kompletterar med litet vitt Fabel-garn och stickar nu mönstrade sockor. Det riktigt roliga här är att jag aldrig behärskat konsten att sticka med fler färger. Få se hur det går, ser bra ut än så länge...

Finally put an end to the fingerless mitts-project from 2010. And finally started a project planned since 2010 - trying to conquer fair isle-knitting, let's see what happens.

Benvärmare

En liten snabbis mellan alla komplicerade flätstickningsprojekt - ett par benvärmare i Teetees garn Pallas (80 g, stickor 3,5mm).

Jag fick två nystan då jag tecknade en prenumeration på Moda på en mässa i höstas, och hade inga särskilda planer för garnet så jag snokade runt litet på Ravelry efter mönster och hittade Let Me Entertain You-benvärmarna på Ullaneule.

Gjorde storlek barn, de är nog för litet större barn än en lång tvååring, men hon lär väl snarare bli större än mindre med åren :-). Dessutom är de inte så dumma just nu - byxor är tydligen i tvååringsvärlden av ondo, men benvärmare är rätt spännande, och just nu räcker de till för att värma nästan hela benen, inte fel med -24 ute.

A pair of child sized legwarmers between the more complicated projects felt fun. And of course I still managed to make mistakes, and knit a whole row when I was supposed to make ribbing. Naturally I realized this only after fastening all the loose ends, but it was fixable and I only had to rip about five or six rows, so quite manageable though totally unnecessary of course. Now I should move on to a UFO, let's see which one it'll be...

Äntligen litet avslutade grejor

Har äntligen igen fått något smått färdigt, det tog sin tid. Man kan ju fråga sig (och det gjorde jag ett par gånger) om det faktiskt är fiffigt att välja de mest komplicerade flätmönstren när man har två små barn att ta hand om... Knappast fiffigt, men det är ju trots allt roligt att sticka flätor och mönster!

Lilla Rödluvans kofta blev i alla fall klar häromdagen, trots att jag ett tag tvivlade på huruvida jag skulle hinna få den klar innan Rödluvan växer ur den. Min vana trogen stickade jag den litet längre än beskrivningen, så bra gick det i alla fall. Närapå tre månader tog det mig, puh!

Beskrivningen fanns i Moda 4/2011 som jag egentligen köpte för ett sjalmönster, men jag har förfärligt svårt att stå emot Sublimes babymönster. Sublimes eget garn är dyrt och inte fanns rätt färg heller i min lokala garnbutik, så jag körde med Menita Silk Dream i stället, riktigt bra kändes det att sticka med det också fast riktigt upp till Sublimenjutningen kommer man kanske inte. Stickor 3,5 och 4mm, litet mer än 6 nystan gick åt.

Och blogger kinkar med mig igen och vägrar ta in bilden rättvänd, suck! Beklagar! Det är ändå en mycket vacker kofta, bara så ni vet!

Och så till sjalen jag egentligen köpte tidningen för. Rött garn från Aade Lõng, 5mm stickor, Hade kanske önskat att den röda färgen växlat litet tidigare, men blev egentligen rätt bra också så här, då den riktigt röda färgen fick sätta eld på spetsen. Snabbstickat, bra resultat, och mindre än jag tänkt mig (men helt enligt beskrivningens mått ifall jag besvärat mig att läsa dem. Men som vanligt stickade jag ju för att ta reda på hur man gör, inte för att jag behöver en sjal till (även om de är tacksamma att ha som presenter då t.ex. nån gudmor fyller 75, vilket kommer att hända två gånger i år).

Finally finished Little Red Riding Hood after three months of cables! Sorry about the picture - Blogger just wont keep it upright :-(. Also finished a quick shawl from the same magazine.